Fantastiknoveller som gjort avtryck

ConFuse Linköping 7-9 augusti 2015
ConFuse Linköping 7-9 augusti 2015

När jag deltog i ConFuse var jag med i panelen som diskuterade ”Fantastiknoveller som gjort intryck”. Det blev naturligtvis en hel del exempel (även om mina begränsades till de jag hade hemma, eftersom jag är otroligt dålig på att minnas titel och författare på de noveller jag gillar). Du kan hitta samtligas exempel här. Som John-Henri sa under panelen är temat för science fiction liv och intelligens med tolerans som värdegrund, oavsett ursprung. (Corren skrev om panelen och du hittar artikeln här.) Jag tänker prata om de exempel som jag gav utifrån den utgångspunkten och även ge några mer moderna exempel. Eftersom det är svårt att avgöra huruvida en novell kommer att ge avtryck när den är rykande färsk så gavs inga moderna exempel, men du kommer att få några som jag tycker passar in i ovanstående tema.

Men först de noveller jag pratade om under panelen:

”Den elektriska myran” av Philip K. Dick som bl.a. kan hittas i Jules Verne magasinet nr 367 1978 var mitt första exempel. Det är den novell som jag skulle säga har påverkat mig mest och du kan hitta spår av den påverkan i många av de noveller som jag skriver själv. Ett försök att sammanfatta vad jag tagit med från den novellen är att du kan inte vara säker på att det du uppfattar som verkligt är sant.

Det andra exemplet var ”Medlidande” av John Wyndham som bl.a. kan hittas i Häpna nr 3 1958. Den handlar om robotar som känner medlidande med människor och då agerar utifrån vad de uppfattar som bäst för människorna. Den lärde mig om att olika grupper kan ha olika perspektiv på samma situation och trots att alla vill väl kan grupperna ha helt olika syn på vad det innebär. Det här med olika perspektiv på samma fråga är också något som ofta återkommer i mitt egna skrivande.

Nämnde mycket kortfattat som ett tredje exempel ”Tidvågen” av Francis G. Rayer som bl.a. kan hittas i Häpna nr 7-8 1958. Det handlar om människor som försöker upprätta vänskapliga förbindelser med invånarna på en planet och hur de beslut som man tar under press i grunden visar vem du är som människa.

Vi pratade lite kort om robotnovellerna av Isaac Asimov. Två av dessa som vi inte nämnde med namn, men som kan få representera två olika typer av hans robotnovellerna är ”Robbie” som handlar mer om relationen mellan robotar och människor och ”Fånga kaninen först” som är typisk för den typ av robotnoveller där en robot gör något som inte verkar gå ihop med vad en robot kan göra och en deckarliknande historia som går ut på varför roboten gör som den gör. Båda kan hittas i Jag, Robot av Isaac Asimov. Många av Asimovs robothistorier är i grunden deckarhistorier som handlar om att ta reda på varför en robot till synes bryter mot en av robotlagarna. De är kul och intressanta. Det finns vissa däremot som också handlar om relationen mellan människor och robotar.

Men nu till lite nyare exempel… 😉

Beslutet

Jag börjar fräckt nog med en av mina egna noveller, eftersom den är ett typiskt exempel på hur science fiction kommenterar samhällsutvecklingen. Beslutet är publicerad av Epok förlag och är en science fiction som utspelar sig relativt nära idag (c:a 50 år). Endast e-böcker har recenserat den här. Den handlar om vad som händer när en persons personliga integritet kränkts, eftersom pengarna har större vikt än empatin. Den är direkt härledd från vad som händer idag, men skruvat ett extra varv.

Det andra exemplet jag vill ge är Pancasila av Oskar Källner som handlar om vad som händer när du inte bekymrar dig om planetens förutsättningar vid en kolonisering. Är du intresserad av ekologi så bör du definitivt läsa den här novellen. Endast e-böcker har recenserat den också och du hittar det inlägget här. 

Och på slutet några ytterligare noveller som jag verkligen rekommenderar:

  • The Waiting Stars av Aliette de Bodard
  • Doften av mango av Anna Jakobsson Lund
  • En sista kram av Patrik Centerwall
  • The Order of Things av Lupina Ojala

Har du några novellfavoriter som du vill tipsa om?