Västerås – Utsikt från hotellet

Det är alltid svårt att förmedla en helg med upplevelser. Vilka av alla ögonblickspärlor ska man lyfta fram och vilka ska få rulla undan i glömska? Det går inte heller att beskriva ett halsband genom att lyfta fram några pärlor. Delarna kan aldrig ge känslan som helheten ger… Trots de svårigheterna och med varningstexten att resultatet inte kommer att ge en rättvis bild av vad jag upplevt så kommer här några ögonblick. 🙂

Efter drygt fyra timmars bilkörning rullade jag in i Västerås vid tvåtiden på fredagen. Vägen till kongresslokalen gick spikrakt och snart var jag i full färd med att ställa upp bord samt diskutera bästa sättet att rymma alla aktiviteterna i Box3. Det skulle vara fantikvariat, bokbutik, boksignering och en författarscen. Det tog en del tid, men resultatet blev (enligt min mening) väldigt bra. Det blev ett ställe för samvaro och upplevelser.

Brådstörtat fick jag kasta mig därifrån för att ta mig till hotellet (Steam Hotel) (gick i slingriga krokar där gpsen inte hade någon aning om hur det såg ut bland nybyggda bostadsområden och slingriga grusvägar), snabbt checka in och sedan ta taxi för att hinna till dagens första panel där vi pratade om hur man gör främmande intelligenser trovärdiga.

Kongressen fortsatte i samma halsbrytande fart och ändå kändes inget stressat eller ansträngande. Mitt första Swecon-år var 2012 och därefter har jag varit med varje år. Det är alltid en kul upplevelse och i år var nog den bästa av dem alla. Vad var det som gjorde årets kongress så bra? Svårt att säga, men det var nog många olika delar som tillsammans gjorde helheten fantastisk…

I år deltog jag i tre paneler: “Vad gör främmande intelligenser trovärdiga?”, “Time travel” och “Automation and AI”. Det är alltid kul att vara med i paneler. Man får diskutera intressanta ämnen med andra paneldeltagare som är pålästa och engagerade. I år var alla ämnen sådana som jag brinner för och vi diskuterade vinklingar som jag är intresserad av. Det kanske är egoistiskt att vilja delta i paneler med ämne som jag är engagerad i, men jag tror att det också blir bättre för publiken… 😉 Kul också med ämnen som finns med i det jag skriver. Första panelen med hur man gör främmande intelligenser trovärdiga var extra passande, eftersom jag under kongressen utvecklade främmande intelligenser som finns med i mitt senaste skrivprojekt. 🙂

På hotellrummet

Varje morgon efter frukost ägnade jag någon timma åt att idéutveckla mitt senaste skrivprojekt. Den ska rikta sig mot 9-12-åringar och större delen utspelar sig på en rymdstation där flera olika typer av utomjordingar bor. Det var skönt att kunna fokusera en stund på det innan det var dags att gå bort till kongressen. Jag har ofta svårt att orka skriva eller jobba med mina skrivprojekt på kvällen under kongresskvällarna, men på morgonen fungerade alldeles utmärkt.

Förutom paneler höll jag också i en föreläsning med titeln “Kan en AI ha fördomar?” för en mycket intresserad publik. Kul också när mitt yrkesliv (jobbar med test av IT-system inkl. sådana som innehåller AI) kan kombineras med mitt fritidsintresse… 🙂 Jag och Thomas Årnfelt pratade också “misstag och lyckokast i skrivandet” där vi beskrev olika situationer i våra skrivprojekt och vad vi lärt oss av dem. Som författare är det viktigt att fortsätta att dra lärdomar från både misstag och lyckokast så att vi ständigt kan förbättra berättelserna vi skriver. Det är en av de sakerna som gör det spännande att skriva böcker. Man blir aldrig fullärd… 🙂 På femton minuter hann vi inte så långt så det skulle kunna bli ett ämne för nästa Swecon.

Som alla andra år hade jag även i år med mina böcker så att de som vill få tag på mina böcker ska kunna göra det. I år var andra året som vi körde en gemensam bokbutik, vilket jag tycker är ett riktigt lyft. 🙂 Om jag ska se det från en egoistisk sida så är det bra för jag behöver inte hela tiden känna dåligt samvete för att jag inte är någon annanstans. Jag kan delta i programpunkter, lyssna på programpunkter och umgås med folk så mycket som jag vill. De som vill ha tag på mina böcker kan samtidigt göra det och vill de ha en signatur kan de antingen passa på vid boksigneringen eller fånga mig när de ser mig. Utifrån ett bokköparperspektiv tycker jag också att det är bra, eftersom jag kan passa på när som helst och köpa de böcker som jag vill ha från samma kassa. Jag kan också i lugn och ro gå runt och titta på böckerna. Det blev också ett trevligt hörn med fantikvariatet, bokbutiken, boksignering och författarscen. Det hade gärna fått vara mer aktiviteter på scenen. Jag funderar på om vi till nästa år ska kalla den något annat och öppna upp för alla som har något de vill prata om under femton minuter. Vad tycker du?

Som alla andra lyssnade jag också på flera paneler och intervjuer. Två som jag vill lyfta fram är Patrik Centerwalls föreläsning om Svensk Fantasy och intervjun med Charlie Jane Anders som båda var väldigt intressanta.

Slutligen så skulle ingen kongress vara lika fantastisk utan alla möten med gamla och nya vänner. Det är mycket p.g.a. den sociala samvaron som jag varje år ser till att delta i Swecon. Många spontana samtal kring intressanta ämnen och tillfälle att träffa alla dem som jag möter alltför sällan i den verkliga världen. Genom Swecon har jag fått många fantastiska vänner. Årets kongress var en energikick som jag kan leva på länge…

Tack alla arrangörer och alla som deltog! 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *